Efter hemkomsten från Polen reflekterar Magnus Söderman och Dan Eriksson över sina intryck från det centraleuropeiska landet, med särskilt fokus på den intellektuella och kulturella dimensionen som skiljer sig markant från Sverige. De noterar hur Polen, liksom andra centraleuropeiska länder, har bevarat en djupare respekt för sitt kulturarv och sina tänkare, något som manifesteras i allt från gatunamn till offentlig konst.
Samtalet utvecklas till en kritisk analys av den svenska kulturella utarmningen, där programledarna diskuterar hur Sverige tappat kontakten med sitt intellektuella arv. Till skillnad från länder som Polen och Tyskland, där stora tänkare och kulturpersonligheter fortfarande hyllas och är närvarande i det offentliga rummet, har Sverige reducerats till ett land där Astrid Lindgren representerar höjden av kulturell referensram.
Diskussionen tar en vändning mot aktuell politik när de analyserar Donald Trumps återkomst och hans "Agenda 47". De framhåller hur etablissemanget…
